Om ditt barn är placerat med stöd av LVU kan du som vårdnadshavare vilja att barnet ska få komma hem igen. Det som ofta kallas för en hemtagningsbegäran eller hemtagningsutredning innebär att du begär att vården enligt LVU ska upphöra.
Men vad krävs egentligen för att ett barn ska få komma hem? Vem fattar beslutet och vad kan du göra om socialnämnden säger nej?
Birkhammar Legal är specialiserade inom LVU och socialrätt och företräder regelbundet vårdnadshavare och unga i mål om tvångsvård. Här går vi igenom hur en hemtagningsbegäran fungerar och vad som är viktigt att tänka på.
Vad är en hemtagningsbegäran?
Begreppet hemtagningsbegäran används ofta när en vårdnadshavare vill att ett barns vård enligt LVU ska upphöra.
Rent juridiskt handlar det om en begäran om att vården enligt LVU ska upphöra.
När vård enligt LVU inte längre behövs ska socialnämnden besluta att vården ska upphöra. Det innebär samtidigt att ett beslut om LVU inte behöver bestå för alltid. Frågan är om förutsättningarna för fortsatt tvångsvård fortfarande finns kvar.
Vem kan begära att LVU-vården ska upphöra?
En vårdnadshavare kan begära att socialnämnden prövar frågan om vården ska upphöra.
En sådan begäran innebär inte automatiskt att barnet omedelbart får flytta hem. Socialnämnden behöver först utreda och bedöma om förutsättningarna för fortsatt vård enligt LVU fortfarande är uppfyllda.
Det är därför viktigt att skilja mellan att begära att vården ska upphöra och att faktiskt få ett beslut om att den ska upphöra.
Vad krävs för att vård enligt LVU ska upphöra?
Bedömningen beror bland annat på varför barnet från början placerades enligt LVU.
När vården har beslutats på grund av förhållanden i hemmet enligt 2 § LVU får vården inte upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
Det räcker därför normalt inte att situationen tillfälligt har blivit bättre. Förändringen behöver vara tillräckligt stabil och omfattande.
Det kan exempelvis handla om att de omsorgsbrister, konflikter, missbruksproblem, våld eller andra förhållanden som låg bakom vården inte längre föreligger.
Vilka förändringar som behöver visas beror alltid på varför barnet vårdas enligt LVU i det enskilda fallet.
Vad betyder ”varaktigt och genomgripande”?
Det här är en central fråga vid en hemtagningsbegäran.
Med varaktig förändring menas i praktiken att förbättringen behöver ha en sådan stabilitet att den inte bara framstår som tillfällig.
Att förändringen ska vara genomgripande innebär att de problem som låg bakom LVU-vården måste ha förändrats i tillräcklig omfattning.
Det är därför viktigt att utgå från de konkreta omständigheter som låg bakom beslutet om LVU.
Om vården exempelvis grundades på missbruk blir frågan vilka förändringar som har skett beträffande missbruket och hur stabila dessa förändringar är.
Om vården grundades på omsorgsbrister behöver man i stället titta på hur förälderns omsorgsförmåga och barnets situation har förändrats.
Varje LVU-ärende måste bedömas individuellt.
Hur gör man en hemtagningsbegäran?
En begäran om att vården ska upphöra görs till socialnämnden.
Socialnämnden behöver därefter ta ställning till om vården fortfarande behövs. I samband med detta kan socialtjänsten behöva utreda hur situationen ser ut idag och vilka förändringar som har skett sedan vården beslutades.
Det kan därför vara viktigt att tydligt kunna beskriva:
- vad som har förändrats sedan beslutet om LVU,
- hur länge förändringarna har bestått,
- vilka åtgärder du själv har vidtagit,
- hur din nuvarande livssituation ser ut,
- och varför de omständigheter som tidigare innebar en risk för barnet inte längre finns kvar.
Det kan också finnas dokumentation eller annan bevisning som har betydelse för bedömningen.
Vilken bevisning kan vara viktig?
Vilken bevisning som är relevant beror helt på omständigheterna i det enskilda ärendet.
Det kan exempelvis vara uppgifter eller dokumentation från behandlingsinsatser, vårdkontakter eller andra professionella aktörer som kan visa hur situationen har förändrats.
Även förändringar i boende, relationer, livssituation eller andra förhållanden kan vara relevanta beroende på vad som tidigare låg bakom LVU-vården.
Det viktigaste är inte att samla in så mycket material som möjligt, utan att kunna visa förändringar som har betydelse för just de omständigheter som ligger bakom den fortsatta vården.
Vad händer om socialnämnden säger nej?
Om socialnämnden beslutar att vården enligt LVU ska fortsätta kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten gör då en självständig prövning av frågan om vården ska upphöra.
I en sådan process kan vårdnadshavaren få hjälp av ett offentligt biträde. Biträdets uppgift är bland annat att gå igenom socialnämndens utredning, bedöma vilken bevisning som är relevant och föra fram klientens inställning inför domstolen.
Förvaltningsrättens avgörande kan i sin tur överklagas till kammarrätten.
Kan barnet komma hem direkt om LVU upphör?
Att vården enligt LVU upphör innebär inte alltid att ett barn flyttar hem samma dag.
Socialnämnden ska noga förbereda återföreningen mellan barnet och vårdnadshavaren.
Efter en längre placering kan en återförening därför behöva ske stegvis och planeras utifrån barnets situation.
Det kan exempelvis handla om utökat umgänge och andra förberedelser inför en hemflytt.
Hur ofta prövas om LVU fortfarande behövs?
Socialnämnden har ett löpande ansvar för att följa vården.
Vid vård på grund av förhållanden i hemmet enligt 2 § LVU ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur den ska inriktas och utformas.
Vid vård på grund av den unges eget beteende enligt 3 § LVU ska frågan om vårdens upphörande prövas inom sex månader från det att vården verkställdes och därefter fortlöpande inom sex månader från den senaste prövningen.
Det innebär alltså att frågan om behovet av fortsatt LVU-vård ska följas under hela placeringen.
Vad är skillnaden mellan en hemtagningsbegäran och umgänge?
En hemtagningsbegäran handlar om att själva tvångsvården enligt LVU ska upphöra.
Umgänge är en annan fråga.
Ett barn kan fortfarande vårdas enligt LVU samtidigt som kontakten och umgänget med föräldrarna förändras eller utökas.
Att umgänget fungerar bra kan vara en viktig omständighet i ett ärende, men ett utökat umgänge innebär inte i sig att LVU-vården automatiskt ska upphöra.
Kan man få juridisk hjälp med en hemtagningsbegäran?
Ja. Eftersom bedömningen ofta handlar om vilka omständigheter som låg bakom LVU-beslutet och vad som har förändrats sedan dess kan juridisk hjälp vara värdefull redan innan en begäran lämnas in.
En jurist med erfarenhet av LVU kan bland annat gå igenom tidigare domar och socialtjänstens utredningar, identifiera vilka omständigheter som varit avgörande och bedöma vilken dokumentation och bevisning som kan vara relevant.
Om socialnämnden avslår begäran och beslutet överklagas kan frågan prövas i förvaltningsrätten.
Specialiserade jurister inom LVU och hemtagningsbegäran
Birkhammar Legal är specialiserade inom LVU och socialrätt och företräder vårdnadshavare och unga i LVU-processer.
Vid en hemtagningsbegäran går vi noggrant igenom bakgrunden till LVU-vården, tidigare domar, socialtjänstens utredning och de förändringar som har skett sedan barnet placerades. På så sätt kan vi bedöma vilka omständigheter som är särskilt viktiga för frågan om vården ska upphöra.
Vi företräder även klienter när socialnämndens beslut om fortsatt vård överklagas till förvaltningsrätten och, när det blir aktuellt, till kammarrätten.
Har ditt barn placerats enligt LVU och vill du att vården ska upphöra?
Om du överväger att begära att LVU-vården ska upphöra kan det vara bra att först få en juridisk bedömning av situationen.
Birkhammar Legal har särskild erfarenhet av LVU och kan hjälpa dig att gå igenom ditt ärende och bedöma vilka omständigheter som är viktiga inför en begäran om att vården ska upphöra.
Vill du veta mer om LVU och hur vi kan hjälpa dig? Läs mer här
