Hur går en LVU-förhandling i förvaltningsrätten till?
Om socialnämnden ansöker om att ett barn eller en ungdom ska vårdas enligt LVU prövas frågan av förvaltningsrätten. För många föräldrar och unga är det första gången de deltar i en domstolsförhandling och det kan vara svårt att veta vad som väntar.
Birkhammar Legal är specialiserade inom LVU och socialrätt och företräder regelbundet vårdnadshavare och unga som offentligt biträde i LVU-processer. I den här artikeln går vi igenom hur en LVU-förhandling i förvaltningsrätten vanligtvis går till, vilka som deltar, vilka frågor som kan ställas och vilken hjälp du kan få av ditt offentliga biträde.
Vad är en LVU-förhandling?
LVU står för lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Vård enligt LVU kan bli aktuell när ett barn eller en ungdom behöver vård och den vård som behövs inte kan genomföras på frivillig väg.
Det är socialnämnden som ansöker om vård enligt LVU, men det är förvaltningsrätten som beslutar om barnet eller den unge ska beredas vård.
Innan förhandlingen har domstolen fått ta del av det skriftliga materialet i målet. Det kan exempelvis bestå av socialtjänstens utredning, uppgifter från vårdnadshavare och barnet samt underlag från skola, hälso- och sjukvård eller andra personer och verksamheter som har haft kontakt med familjen.
I LVU-mål hålls som regel en muntlig förhandling där parterna får möjlighet att utveckla sin inställning och svara på frågor.
Vilka deltar vid en LVU-förhandling?
Vid förhandlingen deltar vanligtvis en juristdomare, tre nämndemän och en protokollförare från förvaltningsrätten.
Socialnämnden deltar genom representanter och vanligtvis ett juridiskt ombud.
Vårdnadshavaren deltar tillsammans med sitt offentliga biträde. Barnet eller den unge har normalt ett eget offentligt biträde.
En ungdom som har fyllt 15 år har rätt att själv föra sin talan i målet.
I vissa mål kan även vittnen, sakkunniga eller tolk delta.
Vad gör ett offentligt biträde i ett LVU-mål?
I LVU-mål har vårdnadshavare och barnet eller den unge som regel rätt till ett offentligt biträde. Det offentliga biträdet är en jurist eller advokat vars uppgift är att tillvarata klientens intressen genom LVU-processen.
Kostnaden för det offentliga biträdet betalas av staten.
Det offentliga biträdet kan bland annat:
- gå igenom socialtjänstens utredning och övriga handlingar,
- kontrollera vilka omständigheter och vilken bevisning socialnämnden åberopar,
- gå igenom eventuella felaktigheter eller oklarheter i utredningen tillsammans med klienten,
- hjälpa till att ta fram relevant bevisning,
- förbereda klienten inför den muntliga förhandlingen,
- föra fram klientens inställning och juridiska argument inför domstolen,
- ställa frågor under förhandlingen,
- och hjälpa klienten att ta ställning till ett eventuellt överklagande.
Eftersom LVU innebär ett mycket ingripande beslut för både barnet och familjen är det viktigt att klientens inställning och de omständigheter som talar för den kommer fram på ett tydligt sätt inför domstolen.
Du kan önska vem som ska vara ditt offentliga biträde
Det är inte alltid känt att du själv kan framföra önskemål om vilken jurist eller advokat du vill ska företräda dig som offentligt biträde.
Det är domstolen som fattar beslut om vem som förordnas, men om du önskar en viss jurist bör du framföra det så tidigt som möjligt.
Eftersom LVU-mål ofta handläggs skyndsamt kan det vara en fördel att företrädas av en jurist med särskild erfarenhet av LVU och socialrätt.
Birkhammar Legal är specialiserade inom LVU och våra jurister företräder både vårdnadshavare och unga i LVU-processer. Om du önskar någon av våra jurister som offentligt biträde kan du meddela detta till socialtjänsten eller förvaltningsrätten.
1. Hur går själva LVU-förhandlingen till?
När det är dags för förhandlingen ropas målet upp och deltagarna går in i rättssalen.
Domaren är rättens ordförande och leder förhandlingen. Förhandlingen följer en viss struktur och alla parter får möjlighet att framföra sin inställning.
2. Förhandlingen inleds
Domaren går igenom vilka som är närvarande och vad målet handlar om.
Domstolen har redan före förhandlingen tagit del av handlingarna i målet. Förhandlingen är därför en möjlighet för parterna att utveckla det som finns i det skriftliga materialet och lyfta fram sådant som är särskilt viktigt för domstolens bedömning.
3. Socialnämnden presenterar sin inställning
Socialnämnden får redogöra för sin ansökan och förklara varför nämnden anser att barnet eller den unge behöver vård enligt LVU.
Nämnden redogör för vilka omständigheter som enligt deras uppfattning innebär att förutsättningarna för LVU är uppfyllda och vilket underlag som ligger bakom bedömningen.
4. Vårdnadshavaren får ge sin syn
Vårdnadshavaren och det offentliga biträdet får därefter möjlighet att redogöra för sin inställning.
Om vårdnadshavaren motsätter sig vård enligt LVU får biträdet förklara varför vårdnadshavaren anser att förutsättningarna för tvångsvård inte är uppfyllda.
Det kan exempelvis finnas uppgifter i socialtjänstens utredning som vårdnadshavaren anser är felaktiga eller missvisande. Det kan också ha inträffat förändringar sedan utredningen genomfördes som är viktiga för domstolen att känna till.
5. Barnets eller den unges inställning tas upp
Även barnets inställning är en viktig del av processen.
Barnets offentliga biträde har till uppgift att tillvarata barnets intressen och föra fram barnets inställning. En ungdom som har fyllt 15 år har rätt att själv föra sin talan.
Hur ett yngre barn kommer till tals kan variera beroende på bland annat barnets ålder, mognad och situation.
6. Domstolen och parterna ställer frågor
Under förhandlingen får parterna vanligtvis svara på frågor.
Frågorna kan exempelvis handla om:
- barnets situation och mående,
- förhållandena i hemmet,
- relationen mellan barnet och vårdnadshavarna,
- tidigare insatser från socialtjänsten,
- föräldrarnas omsorgsförmåga,
- missbruk, våld eller andra riskförhållanden om sådana uppgifter finns i målet,
- barnets eget beteende,
- och vilka möjligheter som finns att genomföra vård på frivillig väg.
Vilka frågor som ställs beror helt på omständigheterna i det enskilda målet.
7. Vittnen eller sakkunniga kan höras
I vissa LVU-mål åberopas vittnen eller annan muntlig bevisning.
Ett vittne kan exempelvis ha uppgifter om barnets situation eller andra omständigheter som är relevanta för domstolens bedömning.
Både socialnämnden och den enskilde kan åberopa bevisning.
Det offentliga biträdet hjälper till att bedöma vilken bevisning som kan vara relevant och kan ställa frågor till personer som hörs under förhandlingen.
8. Parterna sammanfattar sin talan
Mot slutet av förhandlingen får parterna möjlighet att sammanfatta sina ståndpunkter.
Det offentliga biträdet sammanfattar klientens inställning och de juridiska och faktiska omständigheter som talar för den.
Därefter avslutar domaren förhandlingen.
Vad tittar förvaltningsrätten på?
Domstolens uppgift är att självständigt bedöma om lagens förutsättningar för vård enligt LVU är uppfyllda.
Att socialtjänsten har ansökt om LVU innebär alltså inte automatiskt att domstolen kommer att besluta om vård.
Förvaltningsrätten gör en egen bedömning utifrån utredningen, vad som framkommer under förhandlingen och den bevisning som finns i målet.
Exakt vad domstolen behöver bedöma beror på vilken grund för LVU som socialnämnden har åberopat.
Måste jag själv prata under LVU-förhandlingen?
Som vårdnadshavare bör du vara beredd på att få frågor och möjlighet att själv beskriva din syn på situationen.
Du förväntas däremot inte kunna juridiken eller själv argumentera juridiskt inför domstolen. Det är en central del av det offentliga biträdets uppgift.
Inför förhandlingen är det därför viktigt att du tillsammans med ditt offentliga biträde går igenom socialtjänstens utredning och övriga handlingar.
Om det finns uppgifter som du anser är felaktiga eller om viktiga omständigheter saknas bör du berätta detta för ditt biträde så tidigt som möjligt.
Hur förbereder man sig inför en LVU-förhandling?
En viktig del av arbetet inför en LVU-förhandling sker innan man kommer till domstolen.
Tillsammans med ditt offentliga biträde bör du gå igenom materialet i målet och diskutera vilka frågor som kan bli aktuella under förhandlingen.
Det kan vara bra att särskilt fundera över:
- om det finns felaktiga uppgifter i socialtjänstens utredning,
- om viktiga omständigheter eller händelser saknas,
- om situationen har förändrats sedan utredningen genomfördes,
- om det finns handlingar eller annan bevisning som domstolen bör få ta del av,
- och vilka frågor du själv vill få förklarade inför förhandlingen.
Ju tidigare ditt offentliga biträde får relevant information, desto bättre möjligheter finns att förbereda målet ordentligt.
Är en LVU-förhandling offentlig?
Förhandlingar i svenska domstolar är som utgångspunkt offentliga.
LVU-mål innehåller emellertid ofta mycket känsliga uppgifter om barn och familjer. Domstolen kan därför besluta att hela eller delar av förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar.
Det innebär att allmänheten inte får närvara under den delen av förhandlingen.
När kommer förvaltningsrättens beslut?
När förhandlingen är avslutad meddelar domaren vanligtvis hur och när domstolens avgörande kommer att lämnas.
I vissa fall kan besked lämnas snabbt. I andra fall meddelas domen senare.
Av domen framgår om förvaltningsrätten anser att barnet eller den unge ska beredas vård enligt LVU och skälen för domstolens bedömning.
Kan en LVU-dom överklagas?
Ja. Förvaltningsrättens avgörande kan överklagas till kammarrätten.
I domen finns information om hur överklagandet ska göras och inom vilken tid det måste lämnas in.
Om du anser att förvaltningsrättens bedömning är felaktig bör du därför kontakta ditt offentliga biträde så snart som möjligt för att gå igenom domen och diskutera ett eventuellt överklagande.
Specialiserade jurister inom LVU
LVU-mål kan vara både juridiskt komplicerade och mycket ingripande för den enskilda familjen. Det kan därför vara betydelsefullt att företrädas av en jurist som har särskild erfarenhet av den här typen av processer.
Birkhammar Legal är specialiserade inom LVU och socialrätt. Vi företräder vårdnadshavare och unga genom hela LVU-processen – från de första kontakterna med socialtjänsten och förberedelserna inför domstol till muntlig förhandling i förvaltningsrätten och, när det blir aktuellt, överklagande till kammarrätten.
Som offentligt biträde går vi noggrant igenom socialtjänstens utredning och övrig bevisning, förbereder dig inför förhandlingen och ser till att din inställning och de omständigheter som är viktiga för ditt ärende kommer fram inför domstolen.
Kan jag önska en jurist från Birkhammar Legal som offentligt biträde?
Ja. Du kan framföra önskemål om vilken jurist du vill ska företräda dig som offentligt biträde.
Om du önskar en jurist från Birkhammar Legal kan du meddela socialtjänsten eller förvaltningsrätten detta så tidigt som möjligt.
Det är domstolen som fattar beslut om vem som förordnas som offentligt biträde.
Kostnaden för ditt offentliga biträde betalas av staten i de flesta LVU-mål.
Vill du veta mer om LVU och hur vi kan hjälpa dig? Läs mer här
