Överklagande

Att överklaga innebär att du begär att en högre instans, till exempel hovrätten eller förvaltningsrätten, ska ompröva en dom eller ett beslut. Det är ett sätt att försöka få en ändring av det tidigare avgörandet.

Du har ofta rätt att överklaga beslut från myndigheter, kommuner, och domstolar – om beslutet påverkar dig negativt. Överklagandet görs till en högre instans, till exempel förvaltningsrätten, hovrätten, länsstyrelsen eller ibland direkt till Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.

Här är exempel på vad du kan överklaga:

1. Myndighetsbeslut

Beslut från statliga myndigheter kan ofta överklagas, till exempel:

• Migrationsverket: Avslag på ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller medborgarskap

• Försäkringskassan: Avslag på sjukpenning, aktivitetsersättning, eller andra socialförsäkringsförmåner

• Transportstyrelsen:

  • Körkortsbeslut

  • Avslag på ansökan om körkortstillstånd

• Skatteverket: Skattebeslut, folkbokföringsärenden, personnummer, deklarationsbeslut

• Kronofogden:

  • Beslut om utmätning

  • Beslut om betalningsföreläggande

  • Avhysning (vräkning)

  • Förelägganden eller verkställighetsåtgärder

2. Kommunala beslut

Kommunens beslut kan ofta överklagas, särskilt i frågor om tillstånd och stöd:

• Bygglov eller rivningslov

• Serveringstillstånd eller tobakstillstånd

• Försörjningsstöd (socialbidrag)

• Placeringsbeslut enligt LVU eller LSS

• Beslut om skolplacering eller skolskjuts

3. Beslut från Länsstyrelsen

Länsstyrelsen både fattar egna beslut och fungerar ibland som överprövande instans. Du kan exempelvis överklaga:

• Avslag på alkoholtillstånd

• Miljö- och strandskyddsbeslut

• Beslut enligt djurskyddslagstiftningen

• Beslut om kameraövervakning, tillstånd eller förelägganden

• Bullerbeslut, jaktlicenser eller naturreservatsfrågor

4. Domstolsbeslut

Domar och beslut från tingsrätten eller förvaltningsrätten kan ofta överklagas till nästa instans:

• Brottmål: Fällande dom, påföljd

• Tvistemål: Familjerätt (vårdnad, boende, umgänge), ekonomiska tvister, skadestånd

• Förvaltningsmål: Avslag på bidrag, tillstånd eller liknande från myndigheter

Är du osäker på om du kan överklaga?

Överklaganderätten skiljer sig beroende på ärendetyp. Det är också viktigt att hålla tidsfristen, som ofta är 3 veckor från dagen du fick beslutet.

Kontakta oss så hjälper vi dig att snabbt bedöma om beslutet kan överklagas – och hur vi bäst lägger upp processen för att öka dina chanser att få rätt.

Du har i regel rätt att överklaga en dom eller ett beslut om det inte är ett så kallat slutligt avgörande eller om det finns särskilda begränsningar i lagen. Vi hjälper dig att bedöma om överklagande är möjligt och om det finns grund för att gå vidare.

Tidsfristen varierar beroende på ärendetyp. I brottmål är det vanligtvis tre veckor från det att domen meddelats, medan det i vissa förvaltningsmål kan vara tre veckor från det att du tagit del av beslutet. Det är mycket viktigt att hålla tidsfristen – annars förlorar du din rätt att överklaga.

Det är inte ett krav, men det är starkt rekommenderat. Överklaganden kräver ofta juridisk kunskap och erfarenhet för att formuleras korrekt och ha en chans att tas upp. En jurist kan även hjälpa dig att identifiera rättsliga fel i den tidigare handläggningen eller domen.

Överklagandet är din möjlighet att få en högre instans, till exempel förvaltningsrätten eller länsstyrelsen, att ompröva beslutet. För att ha en rimlig chans att få rätt måste du förklara varför beslutet är felaktigt, och du bör stödja dina argument med:

• Relevanta fakta och omständigheter

• Tydlig koppling till gällande lagstiftning

• Hänvisningar till rättspraxis, förarbeten eller andra rättskällor

Myndighetsbeslut ändras sällan om inte starka skäl förs fram. Därför är det avgörande att överklagandet är juridiskt välgrundat och tydligt strukturerat.

Kostnaden varierar beroende på ärendets omfattning. Vi erbjuder alltid en första bedömning av ditt ärende – kontakta oss för mer information och offert.

Det beror helt på omständigheterna i ditt ärende. Vi gör alltid en ärlig och juridiskt grundad bedömning innan vi går vidare. I många fall kan en överklagan vara värdefull – särskilt om det föreligger rättsliga fel, bristfällig bevisning eller ny information.

Först prövas om överklagandet kommit in i tid. Ärendegången beror på ärendetyp. Det kan till exempel gå till så att det efter rättstidsprövning gjorts, bedöms om det finns skäl att ta upp ärendet till ny prövning. I vissa fall hålls en ny förhandling, i andra avgörs ärendet på handlingarna. Vi guidar dig genom varje steg i processen.

Om du har varit i kontakt med en myndighet – till exempel Migrationsverket, Försäkringskassan, Trafikverket eller Skatteverket – eller med en kommun i ärenden som rör exempelvis bygglov, serveringstillstånd, försörjningsstöd eller andra tillstånd, avslutas handläggningen vanligtvis med ett formellt beslut.

Om beslutet går dig emot – det vill säga om det inte ger dig det du ansökt om eller annars påverkar dig negativt – har du oftast rätt att överklaga. Det är viktigt att överklagandet utformas på rätt sätt, så att du får en reell chans att få beslutet omprövat och eventuellt ändrat.

Innehållet i ett överklagande varierar beroende på ärendetyp och orsaken till avslaget. Men det finns några gemensamma delar som bör ingå:

• En tydlig rubrik och en inledning som anger att det är ett överklagande

• Vilket beslut du överklagar, inklusive ärendenummer och beslutsdatum

• Vad du begär (vad du vill att beslutet ska ändras till)

• Dina skäl till varför beslutet bör ändras – både faktiska och juridiska

• Referenser till lagar, rättspraxis eller andra rättskällor

• Dina kontaktuppgifter samt eventuell fullmakt om du har ombud

Det är också viktigt att överklagandet lämnas in i rätt tid. Överklagandetiden anges alltid i beslutet – ofta är det 3 veckor från den dag du fått ta del av beslutet.