Regeringen föreslår att en offentlig gärning som består i ett förnekande, urskuldande eller uppenbart förringande av folkmord eller andra allvarliga internationella brott ska bli straffbart. Med andra internationella allvarliga brott avses brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Den nya regleringen ska falla under bestämmelsen om hets mot folkgrupp, 16 § 8 kap. BrB
Ett krav är att de folkmord och internationella brott som regleringen tar sikte på har fastställts av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol. Vidare måste gärningen ha varit ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning gentemot en sådan skyddad grupp eller enskild person som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Enligt förarbetena avser förnekelse ett förnekande av ett faktum, det vill säga att man förnekar dess existens. Det kan handla om att förneka att ett sådant åsyftat brott överhuvudtaget ägt rum eller att förneka avgörande omständigheter. Ett exempel hade kunnat vara att påstå att Förintelsen eller folkmordet i Srebrenica inte har skett eller att påstå att gas inte användes för att döda judar i förintelselägren.
I kommitédirektivet nämner regeringen att samhället har ett ansvar för att kunskap om Förintelsen och andra folkmord förs vidare och för att något liknande aldrig händer igen. Det nämns vidare att många överlevande av Förintelsen har gått ur tiden och kan inte längre genom sina personliga vittnesmål stärka motståndskraften mot falska påståenden om att Förintelsen inte har ägt rum.
Det är i dagsläget inte kriminaliserat att enbart förneka exempelvis ett folkmord. Om ett sådant förnekande däremot sker under andra former som innebär uttryck för missaktning för en folkgrupp med anspelning på exempelvis etnicitet eller trosbekännelse så kan det vara fråga om hets mot folkgrupp. Regeringen konstaterar härvid att Sverige redan har ett starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda på rasistiska grunder, exempelvis genom straffansvaret för hets mot folkgrupp, men ifrågasätter om den nuvarande lagstiftningen ger ett tillryckligt uttryck för samhällets avståndstagande från bland annat förnekelse av Förintelsen.
Förslagets bakgrund härrör från de synpunkter som EU-kommissionen har haft gällande Sveriges genomförande av det så kallade rasistrambeslutet. Rasistrambeslutet är EU:s straffrättsliga instrument i arbetet mot rasism och genom detta beslut har EU:s medlemsstater åtagit sig att kriminalisera viss rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda. Beslutet kräver bland annat en uttrycklig kriminalisering av förnekelse av folkmord och vissa andra internationella brott.
EU-kommissionen har konstaterat att Sverige bland annat underlåtit att anta lagstiftning som införlivar rambeslutets bestämmelser och att Sveriges lagstiftning därför inte når upp till rambeslutets krav. Kommissionen har därför inlett ett överträdelseärende mot Sverige.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
